2022-06-01
10 år av regional samverkan om skola på vetenskaplig grund- fyra vetenskaplig ledare om FoU Skola 10 år
Medan det ännu var vinter träffades de tidigare och nuvarande vetenskapliga ledarna för FoU skola för att reflektera över FoU Skolas tio år. I samtalet diskuteras begreppet vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt FoU Skolas fortsatta arbete. Detta är en artikel utifrån samtalet mellan Birgitta Henecke, Margareta Serder, Elena Zukauskaite och Malin Bardenstam.
FoU Skola från då till nu
FoU Skola kom till som ett svar på att det 2010 skrevs in i svensk skollag att utbildningen skulle vila på vetenskaplig grund. I regionen såg förvaltningscheferna att man ville ha ett stöd i arbetet med detta. Det blev startskottet för att inrätta en tjänst inom nuvarande Skånes kommuner: En vetenskaplig ledare inom FoU Skola.
Tiden från då FoU Skola skapades kommenterar Birgitta Henecke:
– Man ville att tusen blommor skulle blomma och det gjorde det också. Men sen började styrgruppen inse att det här är inte rimligt utifrån de resurser som finns. Och så började man tänka: Vi måste börja prioritera. Det var nog mera explorativt i det inledande skedet. Och fullständigt avgörande att på något sätt avgränsa. Och klokt tycker jag också med följande inriktning mot ledarskap.
2016 kom också rektorsnätverken till som ett led i att möta skola och ledarskapet i att arbeta med skola på vetenskaplig grund. 2017 var också startåret för Lärarnas skolutvecklingskonferens för att samla lärare i Skåne att dela och arbeta kring utvecklingsarbeten med en vetenskaplig grund. Både rektorsnätverk och Lärarnas skolutvecklingskonferens finns kvar i verksamheten och fortsätter att utgöra mötesplatser för förskollärare, lärare och skolledare.
Inledningsvis hade FoU Skola en skrift som då kallades Forskning i korthet. Denna har över tid ersatts med FoU Skolas blogg där både inbjudna gäster och den vetenskapliga ledaren skriver inom temat skola på vetenskaplig grund. Sedan Skolforskningsinstitutet (en statlig myndighet som verkar för att undervisningen i förskolan och skolan bedrivs på vetenskaplig grund) kom till har de tagit rollen som sammanställare av forskning för skolan. Elena Zukauskaite kommenterar:
– Om vi återkommer till Forskning i korthet så under vår tid så och under min tid och din tid så var det ju Skolforskningsinstitutet som kommit med sin skrift som var mycket mera genomarbetad med mycket mera tid och mera resurser att genomföra sina sammanställningar, sammanfattningar. Det vi gjorde var att lägga ut blogginlägg som var kortare och längre och mera lättillgänglig. Längre kapitel vid något tema. Varje forskare har skrivit sitt blogginlägg och sedan längre kapitel. Ta in forskare som skriver blogginlägg. Och det fortsätter i den mån vi kan hitta forskare som kan och har möjlighet att skriva.
Genom att öppna för en FoU blogg kan fler bjudas in att skriva om skola och vetenskap både från skola och akademi vilket är en viktig del i FoU Skolas arbete: samverkan mellan kommuner och samverkan mellan skola och akademi på vetenskaplig grund.
Under 2020 har Skånes Kommuner ändrat sin organisation, strategiska nätverk, inklusive strategiskt nätverk för utbildning, har utsetts av kommundirektörerna och därmed FoU Skola behövde anpassa sig och hitta nya rutiner. Det har varit en utmaning, men har vidare tydliggjort uppdraget och FoU Skolas roll både inom ramen för Skånes Kommuner och i relation till medlemskommuner. Malin arbetar vidare för att utveckla samverkan mellan skola och akademi och mellan kommuner samt för att öka a förståelsen för skola på vetenskaplig grund. Hon leder också arbetet i regional samordningsgrupp för ULF där fler högskolor och kommuner kommit till i samarbetet.
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Vad var skola på vetenskaplig grund i starten av FoU Skola och hur mycket diskuterades begreppet vetenskaplig grund då i verksamheterna? Birgitta Henecke anställdes som den första vetenskapliga ledaren för FoU Skola. Hon beskriver hur hon ofta återkom till begreppet i skrivningarna om skola på vetenskaplig grund och initierade diskussioner om vad just vetenskaplig grund kunde innebära för skolans fortsatta arbete:
– Jag hade tidigare varit processledare för Skolinspektionens kvalitetsgranskningar och varit med i en arbetsgrupp som arbetade med uttolkningar av den nya skollagen. Tror att det resulterade i närmare tusen sidor, som skulle vara ett stöd för våra inspektörer och kvalitetsgranskare. När det gäller den här skrivningen om en utbildning på vetenskaplig grund så såg jag det som otroligt centralt, men det tillmättes inte så stor betydelse inom Skolinspektionen.
Margareta Serder anställdes som vetenskaplig ledare 2015. Hon beskriver hur hon, trots ett stort intresse och arbete med skola på vetenskaplig grund, inte såg mycket av termen inom skola när hon arbetade där i början av 2010/2011.
Elena Zukauskaite anställdes som vetenskaplig ledare 2018. Hon beskriver hur hennes möte med rollen som vetenskaplig ledare blev i ljuset av att vetenskaplig grund inte kan göras ensamt av varje kommun utan att samverkan inom regionen är en förutsättning för det. Hon menar också att begreppet beprövad erfarenhet har kommit in allt mer som ytterligare ett begrepp att arbeta med inom FoU Skola. Begreppets innebörd och förankring hade kommit vidare i skolan under dessa år.
Malin Bardenstam är nuvarande vetenskaplig ledare sedan 2021 och beskriver likt Margareta hur begreppet vetenskaplig grund inte inledningsvis fanns med så mycket i den skolvardag som hon också tillhörde 2011, i samband med att begreppet var helt nytt. Då handlade arbetet med de nya skrivningarna mera om implementering de nya läroplanerna och de nya betygen.
Gruppen diskuterar vidare och resonerar om begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De menar att dessa har arbetats in i skolan över tid. Sverige är unikt med att ha inskrivet ett tydligt krav på vetenskaplig grund men det är också ett begrepp som väckt diskussion och debatt. De konstaterar att det var modigt att lyfta in ett begrepp så tidigt men att det också kanske kom in lite från sidan. Margareta kommenterar:
-Det var väldigt högt på agendan att förstå vad man menade med vetenskaplig grund och framförallt hur man skulle arbeta och arbeta tillsammans med det. Jag skrev en bloggtext 2017 som nog av alla de bloggtexter som skrevs så blev nog den, en av de mest lästa för den handlade om evidens. Som kommit väldigt starkt där under några år och vi hade ett seminarium på Skolchefsinsitutet i Jönköping där jag hade fått i uppgift att prata om det. Så då skrev jag om det. Men där i början av den texten så skriver jag att vetenskaplig grund ibland kan jag uppleva: Är ett farligt begrepp. Därför att det kom in från sidan. Ingen väntade sig det. Ingen var förberedd. Det finns så olika förståelse för vad vetenskap är också inom vetenskapen. Och så ska man tolka det inom ett lärar- inom ett skolsamhälle där merparten av de som arbetar där har ju gått väldigt professionsnära utbildningar där kontakten med forskning har varit så liten. Det gjorde det… Jag tycker att det fortfarande är det som gör det här… de här få orden så intressanta. Att de inbjuder till så mycket reflektion och diskussion och debatt.
Begreppet har behövt tid för att bli en en del i skolans verksamhet och behöver fortsatt arbete inom utbildning: Vad är vetenskaplig grund? Vad är beprövad erfarenhet och vad ligger i det begreppet för just vår verksamhet och de förutsättningar vi har? Hur ska det göras/ses/arbetas för att bli en del av skolan vidare? Just begreppet beprövad erfarenhet är ett ord som kommit att få större utrymme i diskussionen om skola och vetenskaplig grund idag än för tio år sedan. Margareta kommenterar:
-Men det är ju fortfarande så att ingen idag riktigt kan säga vad vi har i beprövad erfarenhet. Så där behöver vi verkligen göra framsteg.
Vidare diskuterar gruppen relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och den historik inom läraryrket som funnits att pröva sin erfarenhet. När begreppet skola på vetenskaplig grund infördes blev begreppet mera allomfattande: Bygga ämneskunskaper på vetenskap men också använda undervisningsmetoder som vilade på vetenskaplig grund. I arbetet inom utbildning kom ordet skolutveckling in som nytt och också det fick en delvis mångtydig betydelse. Också detta behöver vi arbeta vidare med inom utbildning.
Vägen framåt
Vilka möjligheter och utmaningar har dessa fyra sett och ser i arbetet som vetenskapliga ledare? Birgitta berättar att det inledningsvis fanns en skillnad i intresse från större och mindre kommuner. Det handlade om att bygga upp ett samarbete med många aktörer med olika förutsättningar. Dessa skulle se nyttan av samarbetet. Med en begränsad resurs kunde arbetet med att vidareutveckla samarbeten och bygga vidare på vetenskaplig grund genom samverkan också bli ansträngt. Birgitta beskriver att det inledningsvis krävde en hel del insatser för att ordna medel för att alla projekt skulle kunna sjösättas och i att få ekonomi i att driva samverkansprojekt. Samverkan gick inledningsvis främst via Lunds universitet och den då nystartade utbildningsvetenskapliga fakulteten, men även naturvetenskapliga fakulteten och ekonomihögskolan. Med tiden tillkom fler samverkanspartners Margareta beskriver hur hennes arbete tog vid att arbeta med att skapa värde för fler och att utmaningarna ofta handlade om att just hitta samverkan som kunde skapa fördelar både för mindre och större kommuner.
Malin Bardenstams möte med nuvarande tjänst blir i diskussioner om att förståelsen och användandet av begreppet vetenskaplig grund förändrats under tio år. Skolan har idag kommit vidare i sitt arbete med att bygga en organisation på vetenskaplig grund. Men flera frågor finns fortfarande: Hur arbetar skolan med den forskning som finns om den och hur ska skolan äga frågan tillsammans med forskare? Hur skapar man en organisation där det finns utrymme och möjlighet för beprövad erfarenhet?
Arbetet inom FoU Skola har nått sitt tionde år och alla vetenskapliga ledare är överens om att arbetet idag är mera strukturerat och har landat i en mera systematisk form. Det finns idag tre mål för FoU Skolas verksamhet:
Bidra till ökad kompetensutveckling och förbättringsarbete i skolan utifrån vetenskaplig grund.
Främja ökad kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte så att lärdomar sprids mellan kommuner och olika delar av Skåne.
Påverka skoldebatten utifrån vetenskaplig grund och vara en tydlig röst i Skolsverige.
Organisationen är idag också byggd för att samverkan ska kunna underlättas mellan delarna i Skåne även om personerna i kommunerna kanske inte är desamma över tid.
Dagens arbete och FoU Skolas fortsatta utveckling kräver fortsatt samverkan med förvaltningschefer i kommunerna och möten med akademi och rektorer i skolor samt återkommande Lärarnas skolutvecklingskonferens där alla förskollärare, lärare och rektorer i Skåne bjuds in. Alla fyra vetenskapliga ledare kommenterar på olika sätt hur arbetet är en förutsättning för ett fortsatt gott samarbete inom Skåne och en förutsättning för skola på vetenskaplig grund i Skåne.
Gruppen diskuterar hur FoU Skolas arbete nu ser ut och att tio års arbete med vetenskaplig grund också har inneburit förändringar för kommuner, akademi och skola. Idag arbetar fler universitet och högskolor med utvecklingsarbeten tillsammans med skolor. Idag har fler kommuner skapat utvecklingsavdelningar med FoU -verksamhet men fortfarande finns det också många kommuner som arbetar relativt ensamma med uppdraget skola på vetenskaplig grund. Det gör att FoU Skolas samverkande arbete i Skåne fortsätter men med delvis andra förutsättningar idag än för tio år sedan.
Malin kommenterar:
– Det gäller att kunna byta perspektiv och förstå att alla som är med i Skånes Kommuner har sin ingång in. Vi behöver arbeta vidare med att vara brygga mellan akademi, skola, förvaltning, rektorer och lärare. Att bygga på nätverket och länka samman inom Skåne.
Lokalt, regionalt och nationellt behövs broar för att samverka: Skola, kommun, akademi och region tillsammans. Elever, lärare, rektorer, utvecklingsledare, förvaltningschefer, forskare och alla andra som arbetar inom och med utbildning behöver fortsätta samtalet om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och arbetet med att bygga vidare skola på vetenskaplig grund.
